- Familjen Larsson & livet -

Hon är så rolig. Inte bara för att hon är min dotter. Jag tycker verkligen att hon är rolig. Vissa saker som kommer ur hennes mun, får mig att tappa hakan. Vi får skratta mycket tillsammans.

Satt och kollade runt på eBay när jag hade beställt lite saker åt en viss fröken "jag-vägrar-gå-in-på-den-sidan-&-bli-beroende". Började kolla på väskor. Sen handväskor. Och vips var jag inne på plånböcker. Och där var den. En ursöt liten sak, som fanns i flera färger, för 27:- och fri frakt. Taget! Klick klick och denna är nu på väg hem till mig:

EN hel dag hann gå på förskolan, innan nästa lapp satt på dörren. Magsjuka. Igen. Trodde att den skulle ha lugnat ner sig efter sportlovet. Att det värsta liksom skulle vara över. Men icket. 

Om jag har möjlighet att undvika att drabbas av eländet, så gör jag det. Därför får T stanna hemma imorrn. Vi vill inte bli sjuka. Blä. Mår illa bara jag hör order "magsjuka". Finns det något värre? Fy!

...in med det nya!

Mkt kläder har jag gett bort. Sålt. Och kastat. Nu kände jag att det var dags att få in lite nytt i barnens garderober.  KappAhl har ta 3 betala för 2 på alla deras barnkläder, så idag blev det lite nytt. Främst till Eddie. Han är i störst behov av kläder. Och helst kläder som är mjuka och sköna. Och det har han fått. Tilde fick oxå lite nytt. Bland annat detta:

Jeansen är såå mjuka! Och de satt jättebra på henne. Dessa lär det definitivt bli fler av!

Provade & godkända av damen!

I fredags fick vi en liten "käftsmäll" om att tiden går. Barnen växer. Framför allt det ena barnet. Och nu har Eddiemannen så gott som vuxit ur sitt babyskydd. Han har lite kvar på längden, men nada på bredden. Han sitter inte bra och ser alldeles ihoptryckt ut. Stackars påg. Och som han skrek i fredags när vi skulle iväg. Jag förstår honom. Vi får nog inte priset som årets föräldrar nu heller. Haha. Så idag tog jag tag i barnstolsletandet. Och en stol är nu beställd. Så om cirkus en vecka kommer det en BeSafe Izi Kid X3 hem till oss. Och babyskyddet åker i soporna. Det är nu förbrukat. Tack & hej leverpastej.

...är känsliga för ljud. Och det måste vara knäpptyst för att de ska kunna sova. Well, här är det tvärtom. Eddie måste ha ljud omkring sig för att kunna somna på dagen. Är det för tyst så somnar han inte. Jag ser absolut inte detta som något negativt, tvärtom. Men lite lustigt är det. 

Eddies första bissing är på väg upp. Man kan se ett litet litet risgryn nu. Förklarar varför han har varit kass i magen. Men det är oxå de enda tecknet jag har märkt av. Annars är han som vanligt. Min lilla solstråle!

 

 

Idag har vi varit på 4H-gården & hälsat på alla djuren. Fullt av bebisar i varje vrå kändes det som. Chinchillorna var sötast. De hade gärna fått flytta hem till oss. Så kära. Sen blev det lite lek på lekplatsen i Trollsjön. Lagom aktivitet för kidsen. Det var dock inget höjdarväder idag. Kyliga vindar. Men vad är det man säger, det finns inget dåligt väder........

 

 

 

 

Vet inte om jag har vårkänslor i kroppen eller vad fasen det är. Men jag vill göra om här hemma. Vill ha nya möbler. Fräscha upp hemmet. Vill ha en massa fint. Ha-begäret är nästan sjukligt. Åh. Och heter man Sandra Larsson, så har man inget tålamod heller. Man vill ha allt nytt på en gång. Men med föräldrapenning, så blir man ju inte direkt miljonär. Inte på kontot i alla fall. Så man får väl fortsätta drömma lite till. Jag drömmer bl.a om detta:

 

 

Den där sablarns lampan SKA bli min. Hur svårt ska det vara att släppa den? Drömmer om den fortfarande.

 

 

Alla hjärtans dag igår. Om nu någon skulle ha missat det. Jag fick sovmorgon. Och när jag (och Eddie) vaknade, så hade mannen varit och köpt frukostbullar och en bukett tulpaner. För mig är det kärlek. För dig som läser kanske det inte låter speciellt. Men det är de små sakerna i vardagen som gör det. Min man ska ha en massa cred, för om det är något han är väldigt bra på...så är det just dessa små saker. Han är fortfarande väldigt bra på att ge mig spontana komplimanger. Vilket jag uppskattar väldigt mycket. Och det tror jag nog alla tjejer gör. Varje morgon får jag ett "god morgon"-sms. Varje morgon (förutom helgen), i 4 års tid, har jag fått dessa sms. Jag älskar dom. Och jag älskar han. Så himla mycket ♥

 

Vi fick sällskap av Martina & Johan på kvällen. Åt tacos, efterrätt och såg på mello. Väldigt mysigt och trevligt. Behöver liksom inte vara så avancerat. Mysigt att bara umgås. Kidsen stupade i säng vid 22 och har sovit gott hela natten. Kort & gott, en väldigt mysig och trevlig hjärte-dag.

 

 

 

 

 

 

Har sett en tavla på diverse sidor på Instagram. Först tyckte jag inte alls om den. Förstod inte tjusningen. Men nu gör jag det. Nu vill jag ha den. Black Lady, snälla flytta hem till mig. Åh. Den är så rackarns snygg.

 

 

Finns bl.a hos www.room99.se

 

Tilde dansar funky kidz på tisdagar. Under tiden hon dansar så får jag vänta utanför eller träna i gymmet. Men eftersom att Robban jobbar, så har jag Eddie med mig. Så alltså blir min väntan utanför salen. De är ju några barn som dansar, därav några föräldrar som väntar utanför salen. Och när man väntar där utanför så sitter man ju såklart och småpratar lite.

 

Idag höll jag på att tappa hakan när jag satt och lyssnade på en av föräldrarna. Hen klagade på hur fet hen hade blivit. Och berättade hur smal och snygg hen hade varit innan hen fick sina barn. Nu var hen fet och gick inte ner i vikt, trots aktivt jobb. Vi andra satt och småskrattade lite. Det var ju lite småkul när hen satt och pratade till en början. Hen berättade också att hen hade testat alla dieter och metoder som fanns, utan att gå ner. Nuförtiden körde hen kaffe- och -vinmetoden. Hälsosamt. Väldigt hälsosamt. Men sedan eskalerade samtalet. Hen berättade hur hen hade skällt ut förskolepersonalen som hade missbedömt temperaturen ute så att hens barn hade blivit svettigt. Och som hen så fint uttryckte det, när hen ändå var igång så vräkte hen ur sig en massa skit. Som till exempel att det bara är "mindre begåvade" människor som väljer att jobba på förskolan. För de människorna hade gått barn och fritid på gymnasiet och alla vet väl vilka som väljer det programmet. What? Jag blev alldeles paff av allt hen sa. Jag visste inte vad jag skulle säga. Satt nog med hakan ner till knäna.

 

Och sen sa hen att Funky Kidz bara var en "rastplats" för att rasta barnet så att hen skulle göra av med energi. Alla får ju såklart göra precis som de vill. Vi har valt att låta Tilde dansa för att det är något hon tycker är kul att göra. Det är hennes aktivitet. Hennes egentid. Men att använda det som "rastning" för att trötta ut barnet, njaa... så ser inte jag på saken. Och det är verkligen inte därför vi låter henne dansa.

 

Aktiv har, som jag skrev i början, kommit med en smart sak. När barnen tränar, så har föräldern chans att träna under tiden. Det ingår i priset. Superbra grej! Om man kan. När jag berättade detta för hen och resten av föräldrarna kom nästa kråka ur hens mun. Hen var ju inte den enda som var fet. Det satt ju ett gäng feta mammor där som skulle behöva träna. Alltså va? Vem säger såna saker? Och till människor som man inte ens känner? Och det var inte så att denna lilla kråka var ett skämt heller. Nä, hen menade detta. På fullaste allvar. Sedan säger hen att det var inte så många "vältränade" människor när hen tittade in i gymmet....bara feta människor. Men alltså kom igen!? Får man verkligen säga vad som helst? Okej att man kan tycka saker, men man behöver väl inte säga precis vad man tycker och tänker?

 

Sen malde hen på om en massa annat...

 

Jag tycker inte att detta var okej. Och fortsätter detta samtalet nästa gång, så kommer jag nog inte att kunna vara tyst. Idag blev jag så chockad så att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.... Det blev liksom obekvämt att ens sitta där.

 

 

Får ju mina idéer lite titt som tätt. Sist jag fick en briljant idé, resulterade det i att taklampan och gardinerna i vårt sovrum åkte in i Tildes rum. Det var nån vecka sen nu...

Så efter att ha varit utan lampor (förutom sänglamporna) och gardiner i sovrummet i nån vecka, så kände jag att det var dags att ta itu med detta. Klick klick. Nu ska det bli ordning och reda på torpet. Eller i alla fall i vårt sovrum. Slipper det se ut som att det bor ett gäng tattare här. Haha.

 

Igår var det en tidig morgon. För tidig för min smak, men det är bara att gilla läget. Vi bestämde i torsdags att vi skulle åka och bada igår. Sagt och gjort. Packade ihop badkläder och for till badet. Tilde och pappsen fick härja loss i vattnet tillsammans. Och som Tilde skrattade och tjöt av glädje. Jag och Eddie fick nöja oss med att titta på denna gången, då båda är krassliga.

De plaskade, hoppade och levde rövare tillsammans. Robban tränade lite simning med damen. Börja förbereda henne lite inför höstens simskola. Bra att ha en pappa som är simlärare, då mamman är en badkruka. Tilde ville såklart inte gå upp ur vattnet när det var dags att åka hem. Vilket är fullt förståeligt. Man var ju likadan själv när man var liten.

 

Lagom fredagsaktivitet för damen. Skönt för oss andra att komma ut och få lite luft samt se något annat än lägenhetens fyra väggar. Man blir knäpp i skallen av att bara sitta hemma.

 

 

 

Aptiten är det då inget fel på - han slickade skålen ren!

Jag har haft en trött liten herre här hemma idag. Efter att vi lämnat syrran på förskolan, så slocknade han. Och har sedan sovit i 2,5 timme. Liten var slut som artist. Och det är väl fullt förståeligt efter allt hostande de senaste nätterna. Han har hostat och snurrat runt en massa. De två senaste nätterna har han sovit med oss, dels för att det känns bättre att ha honom nära (för att ha lite koll) och sen för att han har haft behov av närhet. Han har legat och hållit fast min arm. Det kändes som att det var ett "rop" på att få lite närhet. Och klart han får det. Och har han varit orolig under natten, så har man bara kunnat lägga handen på honom så har han blivit lugn.

 

Nu hoppas jag att denna förkylning snart ska gå över. Det är tröttsamt och jobbigt för lilleman.

 

 

 

 

Skjorta - HM

T-shirt - HM

Byxor - Name it

Eddie är förkyld och snoret bara rinner. Han hostar och kraxar, men är pigg & glad. Kvällarna/nätterna har varit lite halvjobbiga dock. Men på dagarna tjoar och tjuter han. Och extra mycket när syrran härjar med honom. 

Och apropå syrran. Hennes humör och den underbara trotsen har inte varit nådig i helgen. Utbrotten hon har haft har verkligen inte varit någon lek. Jag har känt mig som en hemsk mamma. Har blivit arg och frustrerad. Hon har skrikit, gråtit och slagit i saker. Och när jag säger skriker, så skriker hon så att det skär i öronen. Igår började jag gråta för att jag var så trött och slut. Fy alltså. Kände att titeln som "årets mamma" inte skulle delas ut till mig iaf. 

Idag är en ny dag. Nu tar vi nya tag!