- Familjen Larsson & livet -

Graviditetsvecka 23 (22+0 - 22+6)

Bebisen:

Nu är bebisen c:a 19 cm från huvud till stjärt och väger omkring 470-575 gram. Kroppen fortsätter att utvecklas dag för dag och de inre organen specialiserar sig på sina funktioner. Fostrets lever producerar enzymer och ansvarar för nedbrytning av bilirubin, ett ämne som bildas när röda blodkroppar bryts ned.

Eftersom livslängden för röda blodkroppar är kortare hos foster än hos vuxna människor bildas mer bilirubin hos foster än hos vuxna. Bilirubin går från fostret genom moderkakan till ditt blodomlopp där din liver hjälper till att bryta ned bilirubinet. Efter förlossningen kan bebisen uppvisa tecken på gulsot till följd av höga halter av bilirubin som den nyfödda levern ännu inte kan effektivt bryta ned. Detta uttrycker sig som en gulartad ton på huden och ögonvitorna. Detta tillstånd räknas inte som allvarlig och behandlas ibland med ljusterapi då ultraviolett ljus hjälper till att bryta ned bilirubin.

Bebisens sinnen utvecklas snabbt och tack vare en komplett uppsättning neuroner i hjärnan kan nu omgivningen och den egna kroppen utforskas, främst med hjälp av känseln. Känslen är ett av de första sinnena som utvecklas och bebisen kan röra sitt ansikte eller känna armar och ben.

I äggstockarna hos flickor finns redan alla de primitiva ägg bildade som hon kommer ha under hela sitt liv, och livmodern är fullt utvecklad.

Du:

Övre delen av livmodern befinner sig nu c:a 2 cm ovanför naveln och du känner dig sannolikt ganska tillfreds och bekväm med graviditeten. Magen är ännu inte så stor att den blir ett irritationsmoment i de dagliga rutinerna, och du kan förmodligen sitta och böja dig utan alltför mycket svårigheter.

Om du under tidigare veckor lidit av illamående så finns det en god chans att det har gått över vid det här laget.

Din blodvolym har ökat för att fylla behovet av ökad syresättning och näringstransport till fostret. Det mesta av ökningen är blodplasma vilket leder till en utspädning av de röda blodkropparna, något som kan leda till fysiologisk anemi, eller blodbrist. Måttet på denna utspädning av blodet kallas hematocrit och når sitt lägsta värde omkring den här perioden, efter vilken den ökade produktionen av röda blodkroppar börjar komma ikapp.

Det kan vara en god ide att låta läkare eller barnmorska kontrollera att du inte utvecklat en allvarlig blodbrist.

Källa: http://www.blimamma.se/graviditetsvecka-23.html

Egna tankar:

Har inte så mycket att tillägga. Foglossning, ont i högra sidan av ryggen (precis där bh-bandet går) och trött. Började med järntabletterna igen igår. Känns som att det behövs.

Vad är foglossning?

När man är gravid ökar rörligheten i kroppens leder, framför allt i bäckenets leder eller fogar. Det kallas foglossning, bäckenuppluckring eller symfysiolys. Troligtvis är det ett hormon som kallas relaxin som ligger bakom foglossningen. Relaxin börjar utsöndras i kroppen någon gång under de tre första månaderna och fortsätter sedan att utsöndras under hela graviditeten. Det sker för att bäckenet ska bli rörligare och kunna vidga sig lite under förlossningen för att barnet lättare ska komma ut.

Foglossning är alltså naturligt, och en förutsättning för att barnet ska kunna födas genom slidan. Däremot är det inte alla som får besvär av foglossningen, och det är inte klarlagt varför vissa får mer besvär än andra. Det går inte att förhindra den ökade rörligheten eller få den att försvinna, men man kan göra en hel del för att minska besvären.

Ont i ryggen och i bäckenet kan ha flera orsaker

Nästan hälften av alla som är gravida har någon gång ont i ryggen under graviditeten. Av dem får ungefär var tredje rejäla besvär, men bara några få har så ont att de till exempel behöver använda kryckor. Besvären behöver inte bara bero på foglossning, utan det kan finnas flera andra orsaker till att man får ont i ryggen och i bäckenet. I takt med att livmodern växer och man blir tyngre ökar belastningen på ryggens muskler och ledband, som håller ihop ryggradens leder och kotor. Det gäller särskilt ländryggen. Hållningen förändras när bäckenet tippas framåt och svanken ökar, vilket gör att samspelet mellan mag- och ryggmusklerna förändras.

Den smärta som kommer från foglossningen sitter vanligen i bäckenlederna bak i korsryggen. Det kan också göra ont fram över blygdbenet, eller på båda ställena samtidigt. Smärtan beror på att lederna i bäckenet, som i vanliga fall är ganska orörliga, ger efter lite mer. Rörelsen och friktionen kan orsaka en inflammation i lederna som kan göra ont i sig men också påverka musklerna. Musklerna kring lederna drar då ihop sig och krampar i ett försök att stabilisera bäckenet. Det orsakar smärta som kan stråla ut i benet.

Eftersom behandlingen mot foglossning och andra typer av ryggont ser olika ut, är det viktigt att ta reda på vilken typ av smärta det handlar om.

Molande, huggande eller skärande smärta

Besvären kommer vanligtvis runt mitten av graviditeten men de kan även komma långt tidigare eller senare. Hur ont man får varierar mycket, allt från ganska lindriga besvär till mycket plågsamma. Smärtan kan vara molande, huggande eller skärande och utlösas av att man går i trappor, tar långa steg eller försöker vända sig i sängen. När musklerna krampar kan det också vara svårt att resa sig när man har suttit stilla länge. Smärtan kan stråla ner mot ljumskarna eller bak på låren och vara allt ifrån en diffust molande värk till knivskarp smärta som gör att man bara kan röra sig mycket försiktigt. Det kan vara skrämmande att plötsligt få mycket ont, särskilt om man inte riktigt kan avgöra varifrån smärtan kommer. Men även om foglossning kan vara mycket plågsamt är det inte farligt vare sig för en själv eller för barnet.

Råd och tips som kan underlätta och minska smärtan

Eftersom smärtan utlöses av påfrestningar på bäckenet, ska man försöka avstå från de rörelser som belastar. Man kan till exempel skona kroppen genom att  

• gärna stå i stället för att sitta och då belasta hela foten jämnt med tyngdpunkten över hålfoten
• använda stadiga skor, helst med sviktande sula, och inte använda träskor eller skor med höga klackar
• inte böja eller vrida i ryggen, utan hela tiden låta näsan peka i samma riktning som tårna
• ha ordentligt stöd i svanken när man sitter ner eller kör bil, till exempel genom att använda en kudde i ryggen
• variera sittställning ofta, inte korsa benen och inte sitta still för länge
• inte sitta i djupa soffor eller stolar så att man förlorar stödet i svanken och det blir svårt att ta sig upp och ner utan att böja och vrida i ryggen
• resa sig från sängen sidlänges, genom att först lägga sig på sidan med benen tätt intill varandra och sedan skjuta sig upp med hjälp av armbågen och handen
• sitta ner när man tar på sig byxor, strumpor och skor så att man böjer ryggen så lite som möjligt
• gå i trappor ett steg i taget och sätta båda fötterna på samma trappsteg innan man tar nästa steg, eller ta hissen
• gå med korta steg och ta flera små promenader i stället för en lång
• man försöker att inte ha fötterna bredare isär än vad axlarna är när man går
• cykla i stället för att gå
• crawla eller simma på rygg på ett sådant sätt att benen alltid är ihop, i stället för bröstsim
• undvika att lyfta och bära tungt, framför allt när man har ryggen böjd eller vriden
• lägga en extra madrass i sängen eftersom det är bättre att ligga för mjukt än för hårt
• sova med en kudde mellan knäna för att belasta bäckenet så lite som möjligt
• använda sidenlakan och sidenpyjamas som gör det lättare att vända sig i sängen
• pröva avslappning, försiktig massage och varma bad kan hjälpa spända muskler att slappna av