- Familjen Larsson & livet -

 

Glukosbelastningen är avklarad och jag har ingen graviditetsdiabetes! Hallelujah!

 

Sockerlösningen man fick dricka var inte så farlig som jag trodde att den skulle vara. Barnmorskan tipsade om att ta med sig en citron, så jag hade med mig en. Tror att den tog bort mkt av "den värsta smaken". Man hade 5 minuter på sig att dricka upp drinken. Först tyckte jag att det lät lite, men insåg ganska snabbt att det var ganska lång tid ändå. Det jobbigaste med denna grej, var nog att sitta rakt upp och ner i två timmar.

 

 

Nu kan man i alla fall pusta ut och slippa oroa sig för någon diabetes. Inte för att jag trodde att jag hade det, men man vet ju aldrig. Blodtrycket var bra, inga konstigheter. Vågen visade totalt 4 kg viktuppgång. Fick beröm av BM för att jag bara hade gått upp så lite. Det känns dock som att dessa 4 kg har lagt sig på magen. Men det sprollar. Magen växer också som den ska, inga konstigheter där heller. Mitt Hb var däremot inte så bra. Är nere på 100 nu. Det förklarar denna sjukliga trötthet. Nu måste jag få upp värdet och vara noga med att ta mina järntabletter varje dag. Ska kolla värdet nästa bm-besök och se om det har blivit någon förändring.

 

Med bebis var det bara bra. Hjärtljuden låg på 150 slag/minut även denna gång. Vi kommer att få göra ett till ultraljud om några veckor. Anledningen till detta är mest för att BM vill ha lite koll. Utifrån dagens besök, samt uppgifterna från 3D-ultraljudet så kunde hon inte se några "varningsflaggor". Men eftersom att Tilde var lite större än det "normala", så ville hon bara hålla koll på denna. Men jag klagar inte. Lika kul varje gång att få se sin bebis.

 

 

 

 

Imorrn har jag tid hos barnmorskan. Det är dags, förutom vanlig koll, att göra glukosbelastning och se så att jag inte har graviditetsdiabetes. Alla gravida kvinnor i Skåne får göra detta test. Jag tycker att det är bra att man gör det, eftersom att fostret faktiskt kan ta skada av diabetesen. Men jag kan ju inte påstå att det ska bli kul att dricka sockerlösning. Urk!

 

Så här går det till:

Man får komma till undersökningen på fastande mage. Först mäts plasmaglukosvärdet för att kontrollera att sockernivån i blodet inte ligger på en för hög nivå redan när man har fastat. Sedan får man dricka en sockerlösning som innehåller vatten och 75 gram glukos. Man får därefter vänta i två timmar medan man tar det lugnt och inte äter eller dricker något. Det kan hända att man mår illa efter att ha druckit sockerlösningen. Efter två timmar mäts plasmaglukosvärdet en gång till. Om man är frisk ska värdet ligga under 10 mmol/liter. Är det 10 mmol/liter eller högre har man graviditetsdiabetes. Om det visar sig att man har graviditetsdiabetes brukar man bli inskriven på en specialistmödravårdsmottagning, där personalen samarbetar med en diabetesläkare.

 

 

...att beställa barnvagn!

 

Imorrn går vi in i vecka 30, så det börjar vara hög tid att beställa barnvagn till våran nya familjemedlem. Jag tror att vi har enats om vilken vi ska ha och det blir en Bugaboo Donkey. Den passar oss och våra krav bäst. Sen kan jag väl tycka att den är lite väl dyr, men i slutändan så är den nog värd varenda krona.

 

 

 

 

Igår var jag och Robban till Malmö för att göra det efterlängtade 3D-ultraljudet! Som jag har längtat efter detta. Var helt pirrig i hela kroppen. Var en jättetrevlig barnmorska som gjorde undersökningen. Hon gjorde en tillväxtkontroll för att se så att bebis växer som den ska. Och det gör hen! Det är en frisk och välmående bebis där inne i magen. Inga konstigheter eller avvikelser. Nu kan man verkligen njuta av tiden som är kvar. Det var en trött bebis som inte alls ville visa sitt söta ansikte. Låg med armar och händer i vägen. Barnmorskan skakade på magen, buffade med ultraljudsmojängen men det var en tjurskallig liten unge som inte alls ville vara med. Nåja, huvudsaken var att allt såg bra ut. Det söta ansiktet får vi ju se om sisådär 3 månader.

 

 

 

Det är meningen att vi ska gå ut på våran andra praktik nu v.19-22. Jag blev placerad inom hemvården i Eslövs ytterområden. Tänkte först att det skulle vara lugnt och att det skulle gå. Men jag har insett att det inte kommer att gå. Jag kommer inte att fixa 37 timmar i veckan som läget är nu. Hade jag jobbat på mitt jobb, så är sannolikheten för en sjukskrivning väldigt stor. Men nu är det inget vanligt jobb, utan det är praktik. Då funkar det inte att vara sjukskriven...för hur ska dom då kunna sätta något betyg?

 

Hade ett samtal med rektorn om detta och vi kom snabbt överens om att jag skulle "hoppa över" praktiken nu och göra den vid ett senare tillfälle. När hon sa dom orden så släppte en sten från mitt hjärta. Jag har grubblat och tänkt på detta hela tiden. Men nu kan jag släppa alla tankar och funderingar. Så skönt!  Ska vara med på den teoretiska delen och göra klart den, så är det bara att göra praktiken sen.

 

I tisdags när jag var hos läkaren fick jag även bekräftat att jag har foglossning och även en inflammation mellan revbenen, så det är därför jag har det besvärligt i ryggen.

 

 

 

 

I lördags var det dags för Camillas möhippa. Det var såå kul att se hennes min när hon öppnade dörren. Hon hade verkligen inte en susning om att vi skulle komma. Sedan fick hon ta på sig en grann outfit, fick en snygg och färgglad sminkning, håret fixat med fåglar och fjärilar m.m. Hon blev så grann, så grann.

 

Igår när Tilde kom hem från dagis, klagade hon på att hon hade ont i ena örat. Hon var hes också. Sedan fick hon ont i benet. Och till slut var det hela kroppen. Mot kvällen blev hon jätteledsen och hon sa att det gjorde ont i örat. Hon grät i 2 timmar. Misstänkte att det kunde vara en öroninflammation på gång. Tog tempen, men den visade ingen feber. Bara en förhöjd kroppstemperatur. Gav henne flytande Alvedon mot smärtan. Efter många om och men kom hon till ro. Natten var sisådär. Hon sov oroligt, men klagade inte på örat.

 

Imorse var hon sitt vanliga jag men med en riktig whiskeyröst. På dagis hade hon varit som vanligt.

 

Jag hoppas att hon inte åker på något igen. Då är psykbrytet nära. Är måttligt less på alla sjukdomar!

 

Graviditetsvecka 27 (26+0 - 26+6)

 

Den här veckan blir din bebis drygt 23 cm från huvud till stjärt och väger omkring 900 gram.

Efter att i en månad har haft ögonen slutna så börjar bebisen att öppna dem under denna vecka. Ögonen är nästan helt färdigutvecklade.

Bebisen kommer att fortsätta att bilda underhudsfett, även om det vid den här tiden fortfarande är ganske liten och tunn. Vid förlossningen kommer den att ha samlat på sig tillräckligt för att klara den tuffa världen utanför livmodern och för att få det typiska rultiga bebisutseendet.

Blodkärl bildas i lungorna för att förbereda dem på ett liv utanför livmodern. Blodcirkulationen är fullt fungerande och navelsträng, moderkaka fortsätter att växa för att kunna försörja det allt större fostret. Moderkakan är nu nästan lika stor som bebisen.

Även om det fortfarande är alltför tidigt för din bebis att födas så skulle den nu har c:a 70% chans att överleva om den föds på ett sjukhus med rätt resurser.

 

Du:

Övre delen av din livmoder är nu c:a 6 cm ovanför din navel, och du kommer fortsätta att växa ungefär 1 cm per vecka. Om du har ätit balanserat och närigsriktig kost har du förmodligen gått upp omkring 7-10 kg fram till nu.

Eftersom bebisen ligger högre upp i buken nu så kan det hända att du ibland upplever att det gör ont under revbenen.

Källa: http://www.blimamma.se/graviditetsvecka-27.html

 Egna tankar:

I söndags gick vi ner på tvåsiffrigt. Idag är det 97 dagar kvar till bebis är beräknad. Som gravid har man olika små delmål i graviditeten. Det har i alla fall jag. I början var vecka 12 det första målet. Klarade man sig dit, så var den "värsta tiden" över. Alltså den tiden där risken för missfall var väldigt stor. Nästa mål var rutinultraljudet. Efter det kunde man andas ut, få det bekräftat att bebis mår bra där inne och man kunde börja njuta av sin graviditet. I vecka 20 har man kommit halvvägs. Nu har man kommit ner på tvåsiffrigt. Helt plötsligt känns inte förlossningen så himla långt borta, även om det faktiskt är 3 månader kvar. Tiden går så himla fort.

Jag har inte så mkt att tillägga. Foglossningen är där, ryggen jävlas och immunförsvaret existerar inte. Men det är bara att gilla läget. Jag äter mina underbara järntabletter varje dag nu. Märks när man har varit på toaletten. Att skita svart är det senaste. Men det är tur att järntabletterna finns i alla fall. Annars skulle jag nog sova dygnet runt fram till förlossningen.

 

 

Graviditetsvecka 26 ( 25+0 - 25+6)

 

Din bebis är nu drygt 22 cm från huvud till stjärt och väger omkring 850 gram. Tänk dock på att foster växer olika fort från omkring den 20:e veckan så om din bebis skulle avvika lite från det genomsnittliga så är det i sig ingen anledning till oro.

Om bebisen av någon anledning skulle behöva förlösas nu så skulle det ändå ha en god chans att överleva utanför livmodern, tack vare en enorm utveckling inom neonatalvården. Respiratorer, monitorer och mediciner kan hjälpa en ännu omogen kropp att klara sig utanför livmoderns trygga värld. Bebisen skulle behöva stanna några månader på sjukhuset eftersom den ännu är mycket mottaglig för infektioner och andra komplikationer.

Man kan nu höra bebisens hjärta med en dopplermonitor eller ett stetoskop, och din partner kan kanske till och med höra det genom att lägga örat på rätt ställe mot magen.

Bebisen kan nu göra mer saker med sina händer, som till exempel knyta dem till nävar och ta tag i och hålla sina fötter. Det är också nu som den börjar föredra höger eller vänster hand.

Bebisen sover och är vaken efter en viss rytm under dygnet, något som du också förmodligen märker av.

 

Du:

Din livmoder har vuxit ordenligt senaste veckan och är nu ungefär stor som en fotboll. Översta delen av livmodern befinner sig nu ungefär mitt emellan naveln och bröstbenets nedersta del.

Vissa kvinnor upplever flest fosterrörelser när de vilar.

 

Källa: http://www.blimamma.se/graviditetsvecka-26.html

 

Egna tankar: I tisdags var jag hos barnmorskan. Kollade blodtryck, lyssnade på hjärtljud och mätte magen. Tilde fick följa med dit och det tror jag var väldigt nyttigt för henne. Vi försöker att förbereda henne så mkt som möjligt. Mitt blodvärde var väl inte så där tipptopp, så BM sa att jag måste börja med Niferex igen. 1 tablett om dagen fram till förlossningen. Jippie! Vågen visade 2 kg på plussidan. BM sa att det absolut inte var något att anmärka på. Puh! Bebisen härjade på där inne som vanligt. Den uppskattade INTE att vi skulle lyssna på hjärtljuden. Blev lite småstressad där inne och det lilla hjärtat slog väldigt fort. Men till slut lugnade den ner sig.

Blodtryck: 112/64

Sf-mått: 24

Hjärtljud: 150 slag/minut

Vikt: +2 kg

 

 

 

Jag har påbörjat en rensning bland Tildes kläder. Har redan sålt ett lass med de minsta plaggen. Med sorg i hjärtat la jag ut hennes fina skaljacka och byxor från Polarn o Pyret på några loppis-sidor på facebook. Kläderna är i ett kanonskick, syns knappt att det är använda. Byxorna är nästan aldrig använda, endast när hon har suttit i vagnen. La ut detta set för 500:- och det tycker jag är ett bra pris, med tanke på skicket och att nypriset faktiskt är 1198:-.

 

Men folk tycker att det är dyrt! Helst av allt vill de att kläderna ska vara gratis. Jag tänker inte ge bort kläderna och jag tänker inte sälja de för mindre än det jag har begärt.

 

Och en annan sak jag har upptäckt på dessa förbaskade loppis-sidorna är att många säljer en massa skit. Och nu överdriver jag inte. De lägger ut gamla, skabbiga och slitna skor som ser ut att vara inne på sista refrängen. 10-20 kronor vill de har för dessa skor. Superbilligt. Men tänker man inte på sina barns fötter? Hur bra kan det vara för ett barn att gå i ett par nertrampade skor? Jag vill att mina barn ska ha rejäla skor och kläder. Och retar det någon att min 2,5 åriga dotter går i ett par Nike Air max, ja då får det göra det. Och retar det någon att jag köper alla ytterkläder från Polarn o Pyret, ja då får det göra det också. Det måste inte vara Polarn o Pyret, men jag tycker att deras kläder har varit bra. Tilde har varit varm, torr och kläderna har haft bra kvalité. Sen kan det vara så att Lindex ytterkläder är minst lika bra. Smaken är ju som baken. Men jag föredrar Polarn o Pyret. Och kommer att fortsätta med dom. Punkt slut.

 

Detta preggo är lite cranky idag.

Men jag blir tokig på bittra och snåla människor.

 

Nu ska jag hämta hem trollungen!