Jag borde inte gnälla...
...men jag gör det ändå. Bara för att jag kan. Och vill.
Jag känner mig som en zombie idag. La mig alldeles för sent. Och ja, jag får väl skylla mig själv. Till viss del. Men jag tycker om min egentid på kvällen. När man får ligga och liksom bara vara. Det är då jag har möjligheten att ligga och prata med min man om dagen, barnen och livet. Det är då jag har tid att andas och bara få vara, utan några måsten. Se på tv eller bara stirra i taket. Förstå mig rätt nu. Jag älskar att vara mamma och jag gör allt för att barnen ska ha det så bra som möjligt. Men man får inte glömma bort sig själv heller. Med egentid menar inte jag att lämna bort dom, utan att man bara får vara liksom. Andas. Tid för att återhämta sig. Dagarna går liksom i raketfart nuförtiden. Man vaknar och sen har plötsligt hela dagen gått. Vissa dagar är tyngre än andra. Vissa dagar vill man bara sätta sig på golvet och gråta. Men det går oftast och alltid över på några minuter. Men när man är mitt uppe i det, så känns det som att det har pågått i evigheter.
Angående gnället då... Ja, jag var sjukt trött imorse. Alltså då snackar vi riktigt trött. La mig som sagt alldeles för sent. Nångång vid 02-tiden vaknade Tilde. Jag blev väckt av ett "MAAAAAAAAAMMA!!!!". När jag kommer in på hennes rum så vill hon se på barnprogram. For real!? Jag förklarade för henne att det var mitt i natten. Fick henne att somna om. Det tog ett tag innan jag själv kunde somna om. Vid 05-tiden vaknade Eddie och var hungrig. Upp och fixa mat. Han somnar som tur är alltid väldigt snabbt. Åter igen tog det ett tag för mig att somna om. 06.30 vaknar jag av att Tilde säger "Mamma, nu tycker jag att det är ljust ute. Nu vill jag se barnprogram" , "Mamma jag är hungrig", "Mamma, öppna ögonen" .... Ja, det var bara att stiga upp. Men det var segt. När sömnen blir lite si och så, är det lätt hänt att humöret tryter. Kände att jag vaknade på helt fel sida idag. Trotsig 3-åring och för lite sömn är ingen kombo jag rekommenderar. Men sen knackade det dåliga samvetet på min axel. När jag hade fått i mig frukost fick jag genast ny energi.

Och ja, den här bilden fick mig ju att börja småskratta också. Och hipsvips så var det dåliga humöret bortblåst!
Så det kan gå!