Vecka 33
Under den här perioden rör bebisen sig mer och kraftfullare än någonsin. Kommande veckor bli utrymmet att röra sig allt mindre, och den så kallade fosterställningen blir den enda möjliga. Håll reda på fosterrörelserna och kontakta MVC om de plötsligt skulle minska i frekvens och/eller intensitet.
Tillväxttakten avtar nu något och utgörs främst av ökat underhudsfett som också gör att bebisen ser rundare och mindre skrynklig ut. Amningsreflexen är utvecklad och vid beröring av kinden vänder bebisen på huvudet för att söka efter bröstet, och beröring av underläpp gör att den öppnar munnen. Den klarar också att suga och svälja på ett koordinerat sätt.
Du:
Din livmoders översta del finns nu c:a 13 cm ovanför naveln. Nu när bebisen vuxit sig så stor och livmodern är högre i buken kan du märka av en ny upplevelse: när bebisen ligger uppochner i mage kan den sparka uppåt och träffa dina revben. Trycket kan göra att det känns ömt, särskilt om bebisen fastnar med en fot mellan revbenen. Du kan delvis förhindra detta genom att sitta upp så mycket som möjligt.
Då bebisens behov av vitaminer och mineraler är större än någonsin nu så bör du fortsätta att äta ditt vitamintillskott ända fram till förlossningen. Om du inte redan har gjort det så kan det vara ide att skriva ett förlossningsbrev där du bland annat berättar om hur du ser din förlossning och vad du vill undvika.
Egna tankar:
Det börjar vara lite halvjobbigt nu. Nu börjar det verkligen kännas att man är gravid. Igår klippte jag tånaglarna. Var ju alldeles svettig efteråt. Puh. Det gick, men inte är man ju smidig. Jag är så varm också. Alltså sjukligt varm. Igår på dagen kände jag hur jag liksom började svettas på fötterna. Får "kärringakörningar" (svettas) och håller på att dö. Vill bara slita av mig alla kläder. Foglossningen lyser med sin frånvaro. Vet inte om det beror på att jag har haft möjligheten att vila och ta det lugnt, eller om den faktiskt har försvunnit helt. Den försvann i den här veckan när jag väntade Tilde. Det vore ju som ganska skönt om den faktiskt var borta. Förutom att jag är en stor vandrande svettlurk, så tycker jag att jag mår ganska bra nu. Visst har jag krämpor, men vad fasen...det får man ta. Igår hade vi klarat av 80 % av graviditeten. Nu återstår det bara 20 %. Det är ju ingenting! 55 dagar kvar till beräknad födsel. Nu går det undan. Snart är vi tvåbarnsföräldrar. Galet!
